'); } /* 20-11-24 product zoom slider */ .pr-left-slider { float: left; width: 50%; } .slide-thumbnail img { height: 380px; object-fit: contain; } .slide-thumbnail.bottom-thumbnail img { height: 120px; object-fit: contain; cursor: pointer; border: 1px solid #DBD2CC; } .pr-left-slider .owl-nav .owl-prev{ position: absolute; left: -12px; top: 50%; transform: translateY(-50%) rotate(180deg); } .pr-left-slider .owl-nav .owl-next{ position: absolute; right: -12px; top: 50%; transform: translateY(-50%); } @media (max-width: 991px){ .pr-left-slider { width: 100%; float: none; } .pr-left-slider .owl-nav .owl-prev{ left: -5px; } .pr-left-slider .owl-nav .owl-next{ right: -5px; } } @media (max-width: 767px){ .slide-thumbnail img { height: 280px; } .slide-thumbnail.bottom-thumbnail img { height: 80px; } .pr-left-slider .owl-nav{ display: none; } } /* 21-11-24 */ .resources-main .cs-font.small-head.p-l-video-link:hover { background-color: #F16122; color: #fff; } .video-listing-tag .bg-scripture-list .p-l-video-link ,.video-listing-tag .scripture-list .p-l-video-link { min-height: 110px; } .video-listing-tag .bg-scripture-list ,.video-listing-tag .scripture-list { margin-bottom: 20px; } .single-discourses .scripture-sub-listing { padding-bottom: 60px; } @media (max-width: 991px){ .video-listing-tag .bg-scripture-list .p-l-video-link ,.video-listing-tag .scripture-list .p-l-video-link { min-height: 72px; } .video-listing-tag .bg-scripture-list ,.video-listing-tag .scripture-list { margin-bottom: 0px; } .single-discourses .scripture-sub-listing { padding-bottom: 20px; } } /* 02-01-25 */ .global-event-table .td2.td-program { width: 30%; } .playlist-track-slider .carousel-control-next-icon,.playlist-track-slider .carousel-control-prev-icon{ min-width: 30px; background-image: url('data:image/svg+xml,'); } .playlist-track-slider .carousel-control-next, .playlist-track-slider .carousel-control-prev { opacity: 1; } /* 28-01-25 */ .event-tab-content .event-tab-grid .event-content-block:first-of-type { margin-top: 30px; } /* 27-01-25 */ .headermenu-cust ul.mega-sub-menu .dropdown-menu .megamenu-right .mega-sub-menu .megamenu-right-inner .event-title .event-new-title , .mobile-upcoming .event-title .event-new-title{ font-size: 20px; color: #403738; font-weight: 500; text-transform: uppercase; line-height: 24px; } /* 29-01-25 */ .pre-footer .carousel-item .h3 { font-weight: 500; font-size: 25px; margin-bottom: 0px; } /* 13-03-25 */ .event-inner-pages .h1 { font-weight: 300; margin-bottom: 35px; }
Swami Nirviseshananda Tirtha
(From the discourse series titled: Bhagavad Gita – A comprehensive guide for living, given by Nutan Swamiji during the Jamshedpur Retreat in Oct-Nov 2013)
Nutan Swamiji begins the discourse revealing Arjuna’s desire-motivated mindset which is in stark contrast to a yoga-oriented mindset. He explains how to do through karma i.e. doing work to express joy and not to get joy. Such an attitude requires a free mind merged with seeking.
Swamiji reinforces the definition of Stitha Prajna – the Samadhi state of a knower. There is no Subject-Object division in such a state, and the individuality is dissolved in consciousness. Such a seeker has renounced all desires, even the desire for self-realisation. He has an impersonal association with both sukha and dukha. He does not cling to anything in this world at all. When he interacts, he does so with a yoga attitude in mind and intelligence, what the Gita calls the samatva-yoga.
Slokas chanted in the track:
(Timestamp: 00:14:16)
येनाहं नामृता स्यां किमहं तेन कुर्याम्।
yenāhaṃ nāmṛtā syāṃ kimahaṃ tena kuryām।
(Brihadaranyaka Upanishad 2.4.3)
(Timestamp: 00:16:05)
यो वा एतदक्षरं गार्ग्यविदित्वाऽस्माल्लोकात्प्रैति स कृपणः
yo vā etadakṣaraṃ gārgyaviditvā’smāllokātpraiti sa kṛpaṇaḥ
(Brihadaranyaka Upanishad 3.8.10)
(Timestamp: 00:19:05)
दूरेण ह्यवरं कर्म बुद्धियोगाद्धनञ्जय ।
बुद्धौ शरणमन्विच्छ कृपणाः फलहेतवः ॥
dūreṇa hyavaraṃ karma buddhiyogād-dhanañjaya ।
buddhau śaraṇam-anviccha kṛpaṇāḥ phalahetavaḥ ॥
(Bhagavad Gita 2.49)
(Timestamp: 00:19:24)
योगस्थः कुरु कर्माणि सङ्गं त्यक्त्वा धनञ्जय ।
सिद्ध्यसिद्ध्योः समो भूत्वा समत्वं योग उच्यते ॥
yogasthaḥ kuru karmāṇi saṅgaṃ tyaktvā dhanañjaya ।
siddhyasiddhyoḥ samo bhūtvā samatvaṃ yoga ucyate ॥
(Bhagavad Gita 2.48)
(Timestamp 00:29:18)
न जायते म्रियते वा कदाचिन्
नायं भूत्वा भविता वा न भूयः ।
अजो नित्यः शाश्वतोऽयं पुराणो
न हन्यते हन्यमाने शरीरे ॥
na jāyate mriyate vā kadācin
nāyaṃ bhūtvā bhavitā vā na bhūyaḥ ।
ajo nityaḥ śāśvato’yaṃ purāṇo
na hanyate hanyamāne śarīre ॥
(Bhagavad Gita 2.20)
(Timestamp 00:29:34)
नैनं छिन्दन्ति शस्त्राणि नैनं दहति पावकः ।
न चैनं क्लेदयन्त्यापो न शोषयति मारुतः ॥
nainaṃ chindanti śastrāṇi nainaṃ dahati pāvakaḥ ।
na cainaṃ kledayantyāpo na śoṣayati mārutaḥ ॥
(Bhagavad Gita 2.23)
(Timestamp 00:31:55)
स्थितप्रज्ञस्य का भाषा समाधिस्थस्य केशव ।
स्थितधीः किं प्रभाषेत किमासीत व्रजेत किम् ॥
sthitaprajñasya kā bhāṣā samādhisthasya keśava ।
sthitadhīḥ kiṃ prabhāṣeta kimāsīta vrajeta kim ॥
(Bhagavad Gita 2.54)
(Timestamp: 00:35:15)
प्रजहाति यदा कामान्सर्वान्पार्थ मनोगतान् ।
आत्मन्येवात्मना तुष्टः स्थितप्रज्ञस्तदोच्यते ॥
prajahāti yadā kāmānsarvānpārtha manogatān ।
ātmanyev-ātmanā tuṣṭaḥ sthitaprajñas-tadocyate ॥
(Bhagavad Gita 2.55)
(Timestamp: 00:38:59)
दुःखेष्वनुद्विग्नमनाः सुखेषु विगतस्पृहः ।
वीतरागभयक्रोधः स्थितधीर्मुनिरुच्यते ॥
duḥkheṣv-anudvignamanāḥ sukheṣu vigataspṛhaḥ ।
vītarāga-bhaya-krodhaḥ sthitadhīr-munirucyate ॥
(Bhagavad Gita 2.56)
Swami Nirviseshananda Tirtha
You Might Be Interested In
Swami Nirviseshananda Tirtha
Swami Nirviseshananda Tirtha
Swami Nirviseshananda Tirtha